Jag tror på forskning. Jag tror på innovationer och ny teknik som verktyg till att forma en bättre framtid. En framtid där svält inte längre begränsar människors levnadsvillkor. För att klara av jordens försörjning måste vi få fram växter som är mer resurseffektiva och som ger med i skörd. Detta är enormt viktigt för dem människor som idag lever i stark fattigdom, men även viktigt för framtiden då befolkningen kommer vara betydligt större. Med hjälp av genteknik kan man ändra arvsmassan i växterna så man får dem egenskaper man vill ha, t,ex, mer i skörd och mer näring. Därför anser jag att genmodifierad mat är lösningen.
Jag vill börja med att säga att genmodifierad mat inte bara behöver ge mer i skörd, utan även kan minska växthusgaser. Ett exempel på det är ett ris där man tagit anlag från korn och satt in det i riset. Det här anlaget gör så att riset lägger in socker på ett annorlunda sätt så att det hamnar mer socker i den övre delen av plantan och mindre i roten. När man odlar ris i vattendränkta miljöer blir det väldigt syrefritt och då växer det metanogener som bildar metan (en växthusgas). Metanogener växer på sockret som växer på roten, men eftersom risplantan nu har mindre socker i roten så växer det mindre metanogener vilket leder till att det bildas mindre metan. Vinsten med det här är att man får både mer i skörd, samtidigt som det blir mindre utsläpp av metan. (Nyhetsmorgon, 2015-07-24)
För det andra så vill jag säga att forskningen inom GMO försöker rädda flera världsproblem, och kommer troligtvis också göra det, men något som jag inte riktigt förstår är varför EU vill begränsa forskningen inom GMO. EU har kraftigt begränsat möjligheterna till att använda en metod som heter Crispr, även kallad gensaxen. "Man kan klippa ut de dåliga generna och klistra in nya friska gener, berättar Johan Jakobsson, forskare inom molekylär neurogenetik på lunds universitet. Det här beslutet drabbar alldeles för många forskare som behöver använda gentekniken Crispr och jag tror att det leder till att en stor del av forskningen inom EU kommer flyttas till andra länder.
Dessutom så röstar flera medlemsländer alltid emot ett godkännande till GM-grödor även om EU:s expertmyndighet inom livsmedelssäkerhet, EFSA, klassat den lika säker som dess konventionella motsvarighet. "Det är synd. GMO har odlats i 30 år utan att man sett några negativa hälsoeffekter, säger Dennis Eriksson, gästforskare i tillämpad biokemi vid LTH ( Lindgärde, 2018-09-05). Dessa beslut om att inte godkänna GM-grödor tycker jag är mer förståelig än att begränsa forskningen. GM-grödor i sig är inte farligt för oss människor, men kan däremot vara en skada till ekosystemet. Därför är det viktigt att man inte ser GM-grödor som en snabb nödlösning till svältproblem eftersom ett förstört ekosystem inte kommer leda till någon långsiktig och hållbar lösning.
Många är emot genmodifierad mat eftersom de anser att det inte är "naturligt", men sanningen är den att nästan allt vi äter redan är onaturligt. Vi människor har förädlat mat i långt bak i tiden. Det mesta av produkterna i en mataffär är omöjligt att hitta i naturen.
Avslutningsvis så kan genmodifierad mat även bli torktåligare, nyttigare och mer sjukdomsresistenta än vanliga grödor. Om grödor blir mer sjukdomsresistenta så leder det till mindre användning av bekämpningsmedel vilket både är bättre för bönderna, men även för konsumenterna. Klimatförändringarna gör så att många bönder drabbas av torka, därför är det viktigt med grödor som är torktåligare.
Sammanfattningsvis så finns det i nuläget både positiva och negativa saker med genmodifierad mat, men jag hävdar att genmodifierad mat kommer bli lösningen till flera världsproblem som klimatförändring, näringsbrist, och svält i framtiden.
Källförteckning
Lindgärde, Kristina, "GMObeslut drabbar forskningen", 2018-09-05, Länk.
Nyhetsmorgon, ”nytt genmodifierat ris - konsumenter är osäkra på GMO-mat, 2015-07-24
Vetenskap och hälsa, "Ny genteknik inspirerad av bakteriers immunförsvar", 2018-03-19, länk.