Cellkommunikation går att dela in på två sätt. Dels via nervsignaler som är snabba elektriska impulser och dels hormonsignaler (endokrin signalering) som fungerar kemiskt. Hormonsignaler går också fort, men inte i närheten av nervsignalernas hastighet.
De fyra stegen i cellkommunikation
Signalcell -> Signalmolekyl-> receptor -> respons
Första steget är hos signalcellen. Signalcellen kan vara olika typer av celler, till exempel muskelceller eller nervceller. När signalcellen vill signalera något skickar den ut en signalmolekyl. Den har signalmolekylen kommer troligtvis åka till närliggande cell, alternativt till sig själv. När signalmolekylen befinner sig vid en annan cell kommer den sätta sig på en receptor. En receptor sitter på cellmembranet och fungerar som ett lås. Signalmolekylen fungerar som en nyckel. Den kommer “låsa upp” receptorn som i sin tur kommer reagera. Det kan vara att den släpper in ett specifikt ämne i cellen, till exempel ett hormon.
Endokrin signalering
Endokrin signalering innebär att en cell utsöndrar exempelvis ett hormon som i sin tur transporteras via blodet. Det här hormonet åker sedan runt i blodet tills den hittar sin målcell.
Tre typer av receptorer
Det finns oerhört många receptorer, men det går att dela in receptorer i tre huvudgrupper. En av dessa grupper av receptorer binder sig till jonkanaler. En annan grupp av receptorer binder sig till enzymer. Den tredje gruppen binder sig till g-proteiner.
De receptorer som binder sig till jonkanaler fungerar på så sätt att en signalsubstans sätter sig på receptorn. Då ändrar jonkanalen form och transporterar joner genom fosfollipidlagret.
Receptorerna som binder sig till enzymer fungerar på så sätt att när den passande signalsubstansen fäster sig till receptorn så aktiveras enzymet. På lektionen använde vi oss av exemplet RTK som hjälper till i processen där en fosfatgrupp transporteras från ATP till något annat protein. Det vill säga att RTK katalyserar processen.
Den tredje gruppen var receptorerna som binder sig till g-proteiner. Dessa g-proteiner går igenom cellmembranet sju gånger. Det byter att dem är hyfsat långa och därmed krävs en
kedjereaktion för att signalen ska komma till änden. Början på g-proteinet samt de delar som är utanför cellen kallas för n-terminalen och änden samt de delar som är innanför cellen kallas för c-terminalen.
Vad händer när en signalsubstans binder till en receptor?
När en signalsubstans binder sig till en receptor sker någon form av respons. Lite som en enzym fungerar så kan en signalsubstans göra att vissa bindningar förändras mellan receptorn så den ändrar form eller släpper iväg något annat ämne.
Typer av hormoner som vi har i kroppen
Pepidhormoner
Byggs upp av aminosyror
Steroidhormoner
Byggs upp av kolesterol
Exempel på två körtlar och vad de gör
Bukspottskörteln
Har många funktioner, där en av dem är tillverkningen av insulin. Se mer på fråga 7.
Sköldkörteln.
I sköldkörteln bildas ett hormon som heter tyroxin, även kallat T4. Det här hormonet styr kroppens ämnesomsättning. Tror det finns sjukdomar där sköldkörteln är alldeles för aktiv vilket leder till en högre ämnesomsättning. Man äter mer, är piggare, varmare osv. Långsiktigt är detta ohälsosamt.
Finns sjukdomar där sköldkörteln bildar för lite tyroxin. Det leder till sämre ämnesomsättning, man blir tröttare, kallare osv.
Exempel på tre hormoner och vad de gör
Melatonin
Melatonin styr kroppens dygnsrytm. Det betyder att den har en inverkan på vår sömn och säger till när vi ska gå och lägga oss. På dagen är det oftast ljust ute. Då har vi lite melatonin i kroppen. Mot kvällen börjar det bli mörkare och då höjs melatoninet i kroppen. Hormonet kommer i sin tur göra kroppen i ordning för att sova. Kallare fötter för att kunna reglera värmen osv.
Adrenalin
Adrenalin stimulerar leverceller att bryta ner glykogen samtidigt som hormonet ökar hjärtfrekvensen.
Kortisol
Kortisol är ett stresshormon. Den aktiveras när vi utsätts för fara, (eller i alla fall när vi tror att vi gör det). Har glömt bort lite detaljer om det parasympatiska och sympatiska nervsystemet så vet inte om man kan dra kopplingar dit. Men det jag vet om stresshormonet kortisol är att den har negativa effekter på lång sikt. Får du en kick av kortisol låser hormonet exempelvis ditt kreativa tänkande och mycket handlar om fight or flight.